Anders

 Då var det min tur att skriva några rader i bloggen. Det är kul att så många valt att följa oss här.

Många frågar mig hur vi ”kommit på” att vi vill åka utomlands och jobba. Endel tycker att det är otippat att jag, som efter 54 år i Värnamo (med mycket Värnamosand i skorna) vill ge mig iväg. 

Ja, det är en bra fråga. Det vanliga när barnen har flyttat hemifrån kanske är att man passar på att tänka lite mer på sig själv; börjar spela golf, åka på resor och har det gott ihop med frugan. 

Men det här är något som vi har funderat på i många år. Från början trodde vi att vi skulle åka till Afrika. Pingstkyrkan Arken i Värnamo har ett missionsprojekt i Etiopien. När Camilla jobbade som pastor så fick hon förmånen att åka dit och undervisa på en bibelskola (som Arken stöttar) och jag följde med. För varje gång vi kom dit så kände jag att det skulle vara intressant om vi någon gång skulle kunna åka utomlands och jobba tillsammans. 

Camilla och jag är ett bra team (vi har ju varit gifta i 32 år nu). Vi kompletterar varandra väldigt bra!

Vad ska vi då göra i Rumänien? Ja, det är inte lätt att veta innan. 

Lars och Barbro har ju gjort ett fantastiskt bra jobb, så det känns inte lätt att komma dit efter dem. Både vi och Lars och Barbro brukar säga att det är viktigt för alla att förstå att vi är ”inga nya Lars och Barbro”. Vi är Anders och Camilla med de erfarenheter vi bär med oss sen innan. Det är tryggt att veta att Lars och Barbro kommer att bo kvar. Vi vet att vi kommer få gå bredvid och lära oss av dem och det ser vi verkligen fram emot!

Utifrån min bakgrund känns det naturligt att jag kommer hjälpa Lars med endel praktiska bitar. 

Det finns en stor depå på gården och eftersom jag har erfarenhet från lagerarbete här hemifrån, så kommer mina truckkunskaper, bra till pass där. Några gånger per månad kommer det lastbilar, hjälpsändningar som skall lastas av, saker skall köras in på lagret och förvaras tills det sen skall ges vidare till de som bäst behöver.

I secondhandbutiken kan jag säkert också vara behjälplig. Just nu, under tiden vi väntar på att få komma iväg, så har jag sen snart ett år tillbaka hjälpt till på Erikshjälpens secondhandbutik i Jönköping. Något som gett mig insyn i liknande verksamhet.

FCE har också en bilverkstad på gården där jag säkert kommer ”hänga” en del. Kanske inte just meka, men jag kan ansvara för att organisationens bilar blir servade och omhändertagna på bästa sätt av de killar som vi har anställda där.  

När vi var och hälsade på i Margitha hösten 2019, så hjälpte jag till på ett bygge. Det finns nästan alltid något byggprojekt på gång. Normalt, när det inte är pandemi så kommer det ständigt volontärer från Sverige för att bygga hus tillsammans med FCE:s egna byggteam på plats. Husen som byggts blir sen boenden för familjer som ingår i FCE:s olika projekt . 

Jag gillar att umgås med människor och tror att jag kommer finnas med i ungdomsarbetet i den sk klubben som träffas på torsdagskvällar. 

Genom åren har jag varit ledare bland ungdomar i kyrkan och tillsammans med Camilla har vi varit engagerade i kyrkans integrationsarbete. Detta tror jag att jag kommer att ha mycket nytta av när vi framöver kommer jobba med romer i de byar som FCE hjälper. 

Mer och mer handlar FCE projekt om att hjälpa romer att integreras i samhället; att utbilda så de kan få arbete och sen hjälp med att få någonstans att bo. 

Relationsbygge är alltid viktigt om man ska komma någon vart i detta arbete. Utan relationer kommer man ingenstans. Så vi får låta det ta tid. Hoppas verkligen att vi kommer iväg till Margitha till hösten. Allt beror ju på hur Corona utvecklas och när vi får del av vaccin.