Kulturförståelse

Kulturförståelse kan vara riktigt knepigt. Den syn vi har på kultur beror på vilka erfarenheter, värderingar och normer vi har med oss i vårt bagage. Genom att regelbundet utsätta sig för ”dem som är olika mig” så övar man på sin interkulturella-

kompetens. Att acceptera ”att alla är olika” föder goda relationer. En insikt att packa i ”ryggsäcken” påväg till ett nytt land, ett nytt folk med en annan kultur.

Under de senaste två åren har jag passat på att vidareutbilda mig. Jag har läst kurser i interkultur och så Promis, en missionsförberedande kurs. Det har varit riktigt bra för både Anders och mig. Samtalen som vi haft i skolan, har sen fortsatt där hemma.  

T ex det här med fördomar. ”Vi som är så inkluderande och välkomnande, inte har väl vi några förutfattade meningar om någon?” Jag skäms över att skriva det, men alla bär på fördomar. Det handlar om ”vad vi har med oss sen innan”, om vår egen kultur!

Därför var kursen ”fältstudier: kulturmöten och områdeskunskap” (KAU) väldigt bra. Under en termin jobbade man individuellt med en studie om landet som man var påväg till. Alla som sökt in på kursen läste den i hopp om att bli mer förberedd inför mötet med kulturen dit man skulle åka. 

Jag skrev förstås om Rumänien. Om landets geografi, historia, politik, ekonomi, näringsliv och sociala förhållande. Min huvudfråga blev romernas situation, då Rumänien är det land i Europa som har flest romer. Av totalt 21 miljoner invånare så räknar man med att (minst) 2 miljoner är romer. 

Romer har funnits i Rumänien sen 1300 talet. Från början var de fångar/slavar men släpptes fria efter 500 år. Med tanke på hur romernas situation har sett ut i världen sen dess, så är ju förstås frågan hur fria de blev?

Romerna är kända för att hålla sin kultur och historia högt. Deras historia har aldrig skrivits ned, utan har gått från mun till mun.  

Många romer säger att de härstammar från Egypten. ”Att de drevs bort för att de vägrat hjälpa Josef och Maria när de var på flykt från kung Herodes”.  Andra romer tror att de är ättlingar efter brodermördaren Kain och att det är efter det som de går under evig förbannelse. 

  

Språkforskare har funnit likheter mellan romani och det indiska språket sanskrit. Utifrån det tror många att romer härstammar från Indien. Eftersom de är ett normadfolk som flyttar runt, så kan ju detta stämma. Att de tagit sig därifrån till Egypten och sen vidare ut i Europa

Till Europa kom de via de grekiska öarna. Där fick de öknamnet ”atsinganos” som  betyder ”den svarta främlingen”. Detta öknamn har de sen fått dras med genom  Europa; på spanska blev det ”gitanos”, på bulgariska ”tsigani” , på Tyska ”zigeuner” och på svenska ”zigenare”.  En stämpel som är svår för dem att tvätta bort.

 

Stolt kallar sig ”romer” för rom, vilket betyder människa. De identifierar sig som grupp, ett folk, en familj som håller ihop. Detta får konsekvenser då de alltid lyssnar till ”familjen” först och inte på vad samhället har bestämt. 

Fattigdomen slår hårt mot romer i Rumänien då arbetslösheten för romer uppgår till 80 %. Att få ett fast jobb är svårt. Historiskt har romer helst velat ha dagsjobb för att kunna känna sig fria och lätt kunna dra vidare mot andra mål. 

Inför mitt fältstudie har jag läst boken ” Romer, det ansiktslösa folket.. ” skriven av Bennie Åkerfeldt. Författaren, som själv är rom, beskriver den romska kulturens komplexa dilemma på ett sätt så att ”vi som står utanför” lättare ska förstå...  Han skriver, ” att information är viktigt för att romer ska känna att de är med och äger projektet. - Att få behålla rätten att vara rom är viktigt för att känna sig delaktig. ” 

Rent spontant så känns ju detta som en bra strategi/inställning att bära med sig vid alla interkulturella möten överallt!

Ett exempel på detta är när FCE byggde hygiencentret i romerbyn utanför Marghita. För att ”få med” byborna i projektet så bad man männen i byn att vara med och bygga de utedass som ska användas när hygiencentrat är stängt. 

Jag har hört berättats om de romska männens engagemang. Speciellt när det kom till målningen. Den togs till en helt ny nivå! Byn pryds numera av utedass i alla möjliga och omöjliga färger. Efter det gemensamma bygget märkte man tydligt hur relationen mellan byborna och FCE blivit bättre. Förtroendet för FCE har ökat och man hoppas att det kommer bli lättare att jobba tillsammans i framtida projekt. 

”Att veta att man är välkommen med sin kultur är en fruktbar mylla att växa i” skriver Bennie Åkerfeldt vidare i sin bok. Så sant tänker jag och summerar; kulturförståelse är viktigt att ha för att ens komma någonstans i en ny kultur. Det handlar alltid om relationer! Alltid ❤️