Namnsdag

 I söndags hade jag namnsdag; då var det Camilla. Jag har inte haft en egen namnsdag i så många år. I den gamla kalendern delade jag dag med Joakim. Som liten saknade jag att ha en ”egen dag” då många av mina kompisar firade sina med tårta och presenter.

Idag funderar jag över hur mitt namn kommer tas emot i Rumänien. Det har ibland varit lite krångligt att heta Camilla när jag varit utomlands. I Spanien skrattar dom, då Camilla betyder kamel där. I arabvärlden där man vid giftermål ”byter in” sina döttrar ”för antal kameler” så verkar det nästan vara ”status” att heta Camilla.

Jag har googlat Camilla på en Rumänsk internetsida, och fått upp två betydelser, beroende på stavning: Camila = kamel och Camilla = bår. Bra eller dåligt? En bår är ju en bärbar sjukbädd, så det vore väl bra att ha om man ska hjälpa någon? 

Man har ju hört talas om missionärer som fått byta namn när de kommit till det nya landet, då deras namn varit olämpligt pga dess betydelse. Dock har jag ännu inte fått någon hint om det. Jag antar att det kommer att vara okej att heta Camilla i fortsättningen också.

Jag har läst att rumänska föräldrar gärna ger sina barn flera förnam som t ex Ana Cristina Maria (tre förnamn). Vanligtvis används det första namnet som tilltalsnamn medan de andra namnen endast är till för officiella handlingar, som födelse, äktenskap eller dödsintyg. Traditionellt får rumänska barn namn från den rumänska ortodoxa helgonskalendern. De vanligaste namnen där är Ion eller Andrei för män och Maria eller Elena för kvinnor. Då är ju Anders (min mans namn) redan ett populärt namn i Rumänien; eftersom Andrei är en form av Andreas, som blir Anders på svenska!

Camilla betyder ”offertjänarinna”. Enligt namnböcker är  Camilla en omsorgsfull person som gärna sätter andra i första rummet. Det känner jag igen då jag helst vill att ALLA ska få vara med. När jag var 4 år, sa jag att jag ville bli sjuksköterska. Än idag fattar jag inte hur en 4 åring ens vet vad en sjuksköterska är? Men så blev det. När jag var 21 år tog jag sjuksköterskeexamen och sen dess har jag vårdat i många olika sammanhang. 

Anders däremot, betyder ”någon att hålla i när det blåser” eller ”stadig som en häst”. 

Det stämmer verkligen in på min man! För mig är han klippan, ordning och reda, ja tryggheten i mitt liv. Utan honom skulle jag vara alldeles vilsen. 

Så att veta att vi ska jobba TILLSAMMANS i Rumänien känns så tryggt! Jag vet att vi kommer att komplettera varandra på bästa sätt! Ibland känns det som en klyscha när man läser ”att mannen i mitt liv lockar fram det bästa hos mig” men så är det för oss. Tillsammans är vi bra!

Hur är det då med våra andra namn? Ja, jag heter ju Margith som överraskande nog, väldigt mycket liknar staden Marghita! Det är så märkligt. Som att det var planerat från början att jag skulle bo och arbeta där!  Anders heter Bengt efter sin farfar; den finaste mannen jag träffat. Bengt Liljeqvist var församlingsledare i Filadelfia Värnamo, samt en omtyckt kassör. Bengt betyder ”den välsignade” och är en förkortning av det latinska Benedictus som funnits i Sverige sen 1100 talet. Synonym till välsignelse är glädje, nytta, lycka och uppmuntran :) Jag vet SÅ många som blir glada när dom träffar min man Anders!

Det är våra föräldrar som gett oss våra namn. Jag vet själv hur vi vände och vred för att få ihop den bästa namnkombination som skulle passa våra tre barn. Därför vet jag att mitt namn är en gåva från de som älskar mig mest på denna jord!  Det får mig att tänka på pappa Gud. I psaltaren 139:16  läser vi att ”Gud såg oss långt INNAN vi  föddes, och att våra dagar blev skrivna i Guds bok, INNAN dom ens hade kommit”. I Jesaja 49:16 står det att våra namn är skrivna i Guds hand! Gud vet vad vi heter och det har han gjort sen länge. Alltid, sån är Gud ❤️