Ljuset vinner

Ännu en helgdag har passerat och vi är snart inne i sommarmånaden juni. Igår var det exakt två år sen vi flyttade till Jönköping. Var har tiden tagit vägen? 

Det är Kristi Himmelsfärdshelg och vi ska tillbringa den på landet hos vår yngsta son och hjälpa honom med att måla hans hus. Allt är förberett. Färg, penslar, skrapor, borstar och maskeringstejp är inhandlat. Stegar står uppställda mot huset i olika längder och det är bara att klättra upp och börja måla. Eller? Kan man bara måla över allt det gamla och tro att det blir bra?

Nej, så klart är det mycket att förbereda innan vi kan börja att täcka huset med ny färg. Vi måste borsta det med piassavakvast, skrapa de vita ytorna och plasta in fönstren med plast. Kanske det är några brädor som behöver bytas. Det är endel jobb med att underhålla ett hus, eller en hel gård som sonen faktiskt har köpt! Men det är roligt också. När man är några stycken så blir det ju en härlig arbetsgemenskap. Det går fortare om man hjälps åt. Och värmen som vi fått den här helgen den var välkommen. 

Tänk vilken kall vår vi har haft. I år har sommaren dröjt. Vi får hoppas att den har sparat in många soliga varma dagar till oss att njuta av framöver. 

För oss betyder denna helgen något extra. Vi påminns om dagen då Jesus lämnade jorden för att återförenas med sin far, Gud i himlen. ”Kristi himmelsfärdsdag”, dagen då Jesus tog med sig sina vänner upp på ett berg. Berget ligger strax bredvid Genesaretssjö, samma sjö där alltihop en gång började, med att Jesus bad dem att släppa det de hade för händer och följa honom.

Nu, uppe på berget, var det dags för vännerna att få nästa kallelse. Vi läser i bibeln att Jesus berättar för dem om ”att jag måste ge mig iväg nu. Ni som blir kvar på jorden, ska fortsätta att berätta om mig. Börja i Jerusalem och sluta inte förrän alla har fått chansen att följa mig”. 

Det handlar om det som kallas för ”missionsbefallningen”. Ett uppdrag som kyrkan har tagit på stort allvar. Det är just de orden som Jesus säger på berget som driver oss idag; ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar”!

Just ”att göra” saker är vi bra på. Men egentligen tror jag mer ”på att vara”. Jag älskar bibelstället i Matteus kapitel 5 där Jesus talar om att vi ska vara ljus i en mörk värld. Han säger att de som tror på Gud, som valt att följa honom - ska vara ljus i världen. Vi ska lysa!

Jag citerar texten från en friare översättning av bibeln; ”the message”: ”Jag vill berätta för er varför ni är här. Ni ska vara ljuset som gör Guds alla färger synliga. Gud är inte en hemlighet som man inte får avslöja. Vi ska synas, synas som en stad på toppen av ett berg. Om jag gör er till ljusbärare tänker jag väl inte gömma er under en bunke heller? Nej, jag hänger upp er på lampkroken. Nu när ni är däruppe på höjden, nu när ni hänger där på lampkroken, så lys! Stäng inga dörrar, bjud på era liv! Om ni öppnar er för folk, kommer folk att öppna sig för Gud, fadern som bjuder på sig själv i himlen”. 

”Missonsbefallningen” för mig är att jag försöker vara ett ljus där jag går fram. Det är inget jobb, utan en livsstil som jag får när jag umgås med Jesus. Just orden i Matteus kapitel 5 och vers 17 har verkligen drabbat mig: ”Bjud på era liv! Om ni öppnar er för folk, kommer folk att öppna sig för Gud, fadern som bjuder på sig själv i himlen”.  

När jag och Anders tänker på vår funktion i Margitha (och här och nu) så är det just att bygga relationer. Det gör man bara genom att vara!

I Johannes ett står det om Jesus, ”I honom fanns livet och livet VAR människornas ljus.

Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har INTE övervunnit det!”

Vänner; Ljuset har kommit för att stanna. Just nu finns Jesus hos sin fader, fram tills dagen allt står redo för att han ska hämta dem som tror på honom till sig. Men samtidigt finns han alltid med oss. Han har lovat att alltid vara med! Så passa på att lys, ljuset vinner alltid över mörkret. Alltid.