Tanka kärlek

 Vi bor i en lägenhet på FCE:s område. Det är som en liten egen by mitt i staden. Runt hela området har man byggt ett högt staket som i sig är väldigt vackert. Du kan se en bild på staketer på vår instragram. 

Vi har fått höra att virket kommer från Sverige. Att han som äger skogen först avverkat träden, sen sågat virke av dessa. Det är fascinerande att varje planka som utgör staketet är kapat i Sverige och sedan forslat hit med lastbil för att sedan skruvas upp till detta vackra staket. För dej som kan se bilden på Instagram så ser du att det har en böljande form. Träet har fått gråna med vädret. Den grå färgen passar så fint ihop med den blå stålkonstruktion som håller staketet/planket på plats. 

Ja, det finns så mycket kärlek i FCE/EFI som organisation. Vart du än går på området så ser du spår av människors kärlek som de lagt ner genom att måla, snickra, jobba med trädgården och mycket annat. 

Rör du dej på området så möter du också de som är i behov av kärlek, men också förstås de som sprider kärlek tillbaka. Det är inte bara människor, utan också en hund. Hon heter numera Liza. 

Hon kom plötsligt en dag för några veckor sen, och vägrar att gå härifrån. Från början gjorde man allt för att få ut henne från området. Men hon kom tillbaka. Efter två veckor födde hon sina ungar långt inne under volontärhusets altan. Då hade vi inte hjärta att be henne att flytta. Så nu är vi många som ser till att hon får vatten och mat.

Vi tror att Liza har ett trassligt  förflutet precis som många av de människor som vi möter genom vår organisation. Från början gick hon omvägar när hon mötte män. Troligtvis har hon haft en husbonde, män i sin närhet som slagit henne. 

Trappan upp till vår lägenhet går upp precis där Liza håller hus. Jag kan tänka mig att hon hör mig och Anders när vi pratar på balkongen.

Varje gång vi kommer ner, kommer hon fram och vill ”tanka” lite kärlek. Från början bara av mig (Camilla) men nu, de tre senaste dagarna även av Anders!

Ni må tro att Anders är mallig som är en av få män på gården som vunnit Lizas förtroende. 

Det säger oss att man måste hålla ut. Att inte ta någon för givet. När man närmar sig en människa (eller djur) så ska man ta med i beräkningen att de kan ha saker med i bagaget som gör att kärleken vi är villiga att ge, inte når fram på en gång..

De senaste dagarna när jag träffat ungdomarna som är på vårt dagcenter om dagarna så har jag slagits av hur mycket kärlek jag får - när jag ger!

Vad fyller din kärlekstank? För hunden Liza räcker det med att bli kliad bakom öronen lite då och då.