Hålla masken

Det är galet. Almanackan visar 4:e November och utomhus är det 22 grader varmt!  Enligt SMHI:s app (som verkar funka bra även här) så är värmen dock endast tillfälligt för idag. Tyvärr blåser det så att man inte kan sitta ute. Men bara vetskapen om att det är så varmt i november är helt galen i sig. 


Det har varit vackert väder; soligt och varmt sen vi kom hit. Och det har vi utnyttjat till max. Eftersom covidläget här i Rumänien är värre än någonsin, så har vi ändå kunnat träffa barnen på pre-school och after-school, fast utomhus och inne i mindre grupper.


Just nu har vi strikta restriktioner som säger att man måste bära munskydd både inne och ute. Skolorna är stängda i minst två veckor och det är utegångsförbud från kl 22 - kl 05. Alla måste visa covidpass när man går in i caféer,  restauranger, hotell och i alla affärer, utom i butiker som säljer mat. 


Detta påverkar förstås hur vi kan delta i projekt och hur vi kan röra oss inom organisationen. Vi måste noga tänka på när och hur vi går utanför FCE:s grindar. Det är smått märkligt att sitta i teammöten där alla bär munskydd, samt sitter flera ”kilometer” från varandra. Man hör knappt vad de andra säger och begreppet ”leende guldbruna ögon” har fått en ny innebörd där vi tappert tränar på att via ögonen visa omsorg och kärlek till de vi möter här.


Däremot har jag (Camilla) upptäckt en fördel (till) med att bära munskydd. Att munskyddet kan hjälpa mig att dölja det - att jag faktiskt inte kan prata språket, då ingen varken ser eller knappt hör vad jag säger med masken på. 

Igår när jag var och handlade på Lidl, så höll kassörskan upp varenda grönsak, som att hon hade ett litet förhör (dock berodde det på att hon inte själv visste namnet på grönsaken) och ville att jag skulle säga vad varje grönsak heter. Eftersom jag inte kan det rumänska namnet på grönsaken så mumlade jag lite ohörbart under masken och kassörskan tog det som att hon inte kunde höra vad jag sa. Så gjorde jag sen i varje affär som jag gick in i och det blev väldigt trevligt. De jag mötte trodde att jag sa goddag, adjö och även pratade lite väder med dem. 


Men vi ska ta tag i det där med språket. Vår plan är att börja läsa ihop med en pedagog som lovat att hjälpa oss. Tills dess har vi som målsättning att lära oss 2-3 ord om dagen. Ord som jag lärt mig hittills är t ex saft, asfalt och brännässlor. Ord som kanske inte är så användbara vid så många tillfällen men jag hoppas att de runt omkring oss är utrustade med en stor dos tålamod. För det kommer nog ta sin tid för oss innan vi kan prata och förstå språket här. 


Nä, nu har jag inte tålamod att sitta inne och skriva. Nu tar jag på mig mitt munskydd och går ut i sommarvärmen. Vi ska gå en sväng på stan och besöka ett café (ganska safe då alla där måste visa covidpass) som ett kristet par driver lite längre ner på gatan. Vi får se om jag kan mumla nåt hörbart under mitt munskydd där.  ”La revedere” tills vi ses här nästa gång!

 




Kommentarer

Populära inlägg