På återseende

 På söndag har vi varit i Rumänien i två månader. Om en vecka flyger vi hem till Sverige för att fira jul med barn och barnbarn, ja med hela vår familj. 

Vi är glada, men ganska trötta. Det tar på krafterna att ständigt vara bland människor i ett nytt land, i ny kultur med ett språk som man inte alltid riktigt förstår. Vi snappar upp lite ord, men mest blir det engelska med tolk. Det är ett mirakel i sig för att vara vi.

Här har vi gått in i ”julläge”. I vårt förra blogginlägg skrev jag om julbilen från Sverige som rullade in och att det var starten på den julrusch vi befinner oss i nu.  

Nu packar vi julboxar och gör paket med alla de fina gåvor som bilen levererade. Ett barnpaket kan innehålla en påse lördagsgodis, ett ritblock, pennor och kanske en liten socka. Kvinnor och män kan få hygienpaket insvepta i vacker cellofan ofta tillsammans med ett 1/2 kg kaffe som för många blir extra lyx till jul. 

Att få vara med och packa är ett så meningsfullt arbete. Jag känner åter igen HUR MYCKET jag har saknat detta, de senaste två åren, då jag inte arbetat i kyrka. I över tio år när jag jobbade med ”hjärta för barn” så var det ju så här jularna såg ut!

Depåarbetet är ett lagarbete där alla hjälps åt att få allting klart så gåvorna kan lämnas vidare till de som har behov av stöd och hjälp. Socialt arbete är ”att sätta sig själv åt sidan för att ge sitt fokus till någon annan”. Det handlar om den häftigaste matematiken jag vet, himmelensmatematik: ”Ju mer du ger desto mer glädje får du”. Det spelar ingen roll hur trött man är. Glädjen vinner alltid!

Häromdagen tog vi en paus och åkte till familjehemmet med en kaka. Barnen blev så glada och började genast att ”hjälpa” Anders och mig att träna på språket. Vi skulle säga torsdag, som är ”joi” på rumänska. Det finns flera olika ”sje” ljud som är rent omöjliga att uttala som svensk. Pojken i familjen skrattade när vi försökte. Vi bad dem säga ”sjuksköterska” på svenska. Det tyckte de var svårt men roligt. 

Igår julpyntade vi aktivitetshallen inför julfrukosten som vi ska ha för de anställda i nästa vecka. På eftermiddagen samlades ett 20 tal personer för att packa FCE:s julmatkassar. Det är så fint att se alla fyllda matkassar som ska delas ut till fattiga familjer. Det är de kassarna som Du är med och sponsrar ifall du väljer att swisha 200 kr och märker gåvan med ”matkasse”. 

Tusen tack till Er alla som skänker pengar men även till Er som köpt de saker som vi nu kan dela ut i alla julpaket. Stort Tack till Dej som arbetat volontärt i EFI - seconhand under året och till Dej som varje dag tar oss med i dina böner. 

I Bibeln står det att ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.” (Matt 25:40). I jul kan vi alla på ett speciellt sätt vara med och sprida Guds kärlek. - Gud som så generöst gav världen sin son Jesus! Jag kan lova dej att vi glädjer Gud när vi väljer att göra något för någon annan ❤️ 

Nu tar vi lite ledigt från bloggen och återkommer igen i början av Januari. Under tiden kan ni följa oss på Instagram: camillaoanders eller passa på att läsa några av våra gamla inlägg som finns här på blogger. Vi önskar Er en välsignad jul! På återseende här när vi är tillbaks i Marghita efter jul/ 

Camilla och Anders.