Mitt i maten

Idag är det midsommarafton hemma i Sverige. Här i Rumänien är det vanlig fredag och vi jobbar som normalt.

Varje dag kl 13 har vi matrast. Idag passade vi på att äta potatis och sill! Vi åt den med andakt med svensk flagga på bordet! Så lyxigt att öppna en burk sill här! Tack pappa Bosse som skickade den med lastbil till oss. 

Pling - mitt i maten plingade det i Camillas telefon.  ”Om 20 min kommer våra nya Ukrainare hit” stod det i sms. - Tänk, jag tror att alla våra Ukrainska gäster har kommit ”mitt i maten”. Vi skyndade oss att äta upp och gick ut på gården för att ta emot. 

Där stod det en blå buss med ett stort rött kors bak på luckan. Mannen som körde tillhör en kristen organisation som tar sig in i Ukraina, till krigsdrabbade för att köra dem därifrån. 

Vi fick kontakt med mannen för en vecka sen. Tidigt fick vi veta vilka han skulle ha med sig i bussen. Tyvärr var inte alla med nu när bussen kom fram. Män som inte har intyg att få åka ut, får inte följa med över gränsen. 

De Ukrainska kvinnorna som bott hos oss sen innan, tog emot sina landsmän. De hjälpte dem att bära väskor, visa rum, toaletter, kök och mat. Det var så härligt att höra deras ”tjatter” på ryska. Våra nya gäster kunde inte bli bättre välkomnade! Jag drog mig tillbaka och lät Ukrainarna vara själva med varandra. Jag tänker på hur jag själv skulle ha tagit emot landsmän som kom direkt ur ett krig. 

Så många gånger det slagit mig vilka likheter Anders och jag har med Ukrainarna som kommit hit;

Vi bor alla i ett land där vi inte kan språket och i en kultur som är helt ny för oss. Vi känner inte igen smaken på maten och tycker ibland att det rumänerna gör är lustigt mot vad vi är vana vid från hemma.  

Jag skulle vilja prata med Ukrainarna om detta, men problemet är ju att INTE HELLER vi talar samma språk. Det är så frustrerande att hela tiden behöva använda Google- translate.

Tänk om vi hade en liten ratt bakom örat där man kunde ställa in vilket språk man ville tala. Då skulle jag ha använt den idag för att på två olika språk berätta ”att det är midsommarafton i landet jag kommer ifrån”. 

Jag försökte berätta det för mina rumänska jobbarkompisar i morse, men de verkade inte förstå. Midsommar är verkligen SÅ svenskt. Det finns ju inte ens ord på andra språk som kan beskriva.  

Så jag valde att fokusera på att det är fredag och snart helg. Här förstår man ”att fira en ledighet”. Jag hoppas att våra nya Ukrainare kommer kunna få lite lugn och ro i helgen.  

Imorgon vill de Ukrainska kvinnorna (som varit hos oss ett tag) göra en utflykt med sina barn. Vi tänker ta med dom till ett vackert bergslandskap och till en mysig skog där barnen kan springa. Det kommer göra dem gott! 

Vem vet, vi kanske kan göra en midsommarstång (använda ett träd) och dansa några varv. Visa dom hur man hoppar som grodor. 

Annars lägger vi oss bara ner på filtar i gräset och njuter av Guds fria natur. Vi brukar hitta ”beröringspunkter”, saker där vi tänker lika, utan att kunna prata med varann. Mat är en sån punkt. Vi får ta med oss lite mat på vår lilla utflykt imorgon. Kanske ett litet knytis. Mat från varje kultur.