Tårtkalas

Det blev inget bad i söndags. Jag som hade planerat att vi skulle åka och ta ”ett sista” dopp innan vi lägger undan badväskan för denna säsong. Jag fick se mig besegrad av blåsten från nord-öst, en kall isig vind, dock i gassande solsken. Så det blev ”solbad” på vår egen terass istället. Det blev inte så dumt, då vi hade en bit tårta kvar i kylen som vi inmundade med en härlig nybryggd kopp kaffe! 

Tårtan var över från Anders födelsedagskalas. Han fyllde år i fredags! Eftersom fredag är en arbetsdag, så var det mycket viktigt att han tog med sig något till kaffet att bjuda sina jobbarkompisar på. Här i Rumänien är TÅRTAN en väldigt viktig detalj när man fyller år!  

Jag hade planerat att baka en mousetårta med smak av mango och choklad. Under veckan som gick inhandlade jag alla ingredienser till tårtan lite här och där. För så är det. Du kan inte köpa allt du behöver i en och samma affär. Det krävs minst 4 affärer innan du har hittat allt som du behöver för att baka en enda liten kaka. 

Men sen när det ”kom till kritan” så fick jag ingen tid över till att baka tårtan till dagen då han fyllde. Den bakade jag först dagen efter och bjöd våra Ukrainska gäster på. De fick lite ”suc” (läsk) och lite tårta. Det uppskattade de mycket! Det är alltid så trevligt att göra saker tillsammans med dem. Anders jobbarkompisar fick ”köpebröd” - olika små bakelser som de verkade gilla. De åt med god aptit och tackade vid varje liten tugga. Det är alltid så roligt när det blir så.

Nu tillbaka till tårtans STORA betydelse. Tårtan är den absoluta mittpunkten vid ett rumänskt kalas. Det är personen som fyller år som får önska sig smak och utseende. Tårtan beställs sen i ett bageri. 

Väl på kalaset är det väldigt viktigt att fota den som fyller år med tårtan i ”famnen” ihop med alla sina gäster, en och en vid sin sida. Denna tårtcermoni kan ta en stund om det är många gäster på ett kalas. Sen är det den som fyller år som skär tårtan i bitar och delar ut till sina gäster.

Här är det HÖGA tårtor som gäller, fyllda med MYCKET vit och brun smörkräm. Just denna smörkräm älskar jag inte så mycket (som barn brukar säga). Den liksom växter i munnen och jag brukar alltid be om att få en mindre bit. Ibland tar jag och Anders en bit ”tillsammans” som vi delar på. Det blir väldigt lagom, fast den som fyller år blir inte helt nöjd av det. Troligtvis tar de det personligt som att vi ”ratar” kakan som personen själv har valt. Så ofta tar jag emot den biten jag får och äter så mycket jag kan. Man vill ju inte göra någon ledsen på dennes födelsedag.

Nu när Anders fyllde så blev det ingen bild på honom och tårtan som jag bakat. Det glömde vi bort. Tur att hans jobbarkompisar på secondhand envisades med att ta ett kort med honom i mitten, bärandes på ett fat med alla de små bakelserna och med vännerna på var sida. Det blev bra och alla ”smilade” så fint!

Det är fascinerande att leva i en ny kultur. Man lär sig något nytt varje dag. Tänk att en tårta kan vara så viktig; att den är det mest centrala på ett rumänskt kalas. Tur att de inte har 7 sorters kakor här som i Sverige. Då hade det tagit LÅNG tid innan man hunnit fotas ihop med alla dem 😉.