La revedere

I början hade jag så svårt med uttalet: ”La revedere” som på Rumänska betyder ”på återseende” eller rätt och slätt Adjö. Det är frasen man säger när man skiljs åt/går ut genom dörren.  

När vi kom hit för ett år sen så hade man ju munskydd på sig och det gjorde det inte lättare. Jag minns att jag sluddrade något ohörbart bakom munskyddet som skulle likna och ibland bytte orden plats och blev ”ra levirere” istället. 

Så här efteråt kan man skratta åt det, men det rumänska språket är verkligen inte lätt. Dock är det värt all kamp när man helt plötsligt sätter en mening ”bara så där”.


De sista veckorna har varit hektiska här i FCE. Alla paket som vi fick med ”jullastbilen” har matchats och getts ut till familjer med behov. I början av nästa vecka startar packandet av matkassar som även de ska ut till alla som behöver. 


Vi hade julfest för all personal i onsdags. Det var så roligt att få samla alla i klubben. Vi åt gott, lekte lite lekar och sjöng rumänska julsånger. Jag börjar sätta dem nu. Många sånger är riktigt fina. Vackra melodier som verkligen sätter sig. Jag kommer ofta på mig själv, trallande på en sång, som jag inte kan texten på. Kanske det är det bästa sättet att lära sig ett språk på? Sång har ju alltid varit det bästa jag vet!


Igår var jag i Romerbosättningen hela dagen. Först med barnen i förskolan - där vi bakade pepparkakor. Så fint dekorerade med glasyr och strössel. Sen med kvinnorna som lagade ”salat de kartof” med rumänska köttbullar till. Även de bakade pepparkakor och dekorerade precis som barnen!


Vi hann med att julpynta lite i aktivitetshuset också. Nu är det så julmysigt även där. Jag hoppas att de ska få en fin jul, trots allt, där i romerbyn.


Anders har ”tjänstgjort” som transportör vid olika utflykter den här veckan. Först var det dagcentret som skulle åka till Oradea och besöka julmarknaden där. Igår kväll var det dags för barnen i Afterschool att åka dit. Det betyder så mycket för dem att vi gör de här utflykterna. Om vi inte hade gjort det, så skulle dessa barn aldrig komma utanför 50 skyltarna. Det är värt ”allt jobb i världen” när man får se ”barnaögon som tindrar ikapp” med gran och julljus.


Nu packar vi våra väskor och förbereder vår hemfärd till Sverige i nästa vecka. Vi ska åka hem till våra barn och barnbarn och fira jul. Under den tiden kommer jag pausa mitt ”skriveri” här på bloggen och ta lite jullov.  Men vi lägger fortfarande ut lite glimtar från Marghita och FCE på Instagram och Facebook. Följ oss gärna på adressen camillaoanders om du vill hänga med där. 


Tills vi ses igen (här på bloggen) vill vi önska er God Jul och Gott nytt år 2023.


La revedere!

Vi hörs här - snart igen!

Kommentarer

Populära inlägg