100

Det är mycket man inte vet, som tex att man blir ”bläcksvart” om händerna när man plockar valnötter. Det fick jag lära mig ”den hårda” vägen när jag idag gnuggade de romska barnens händer med tvål. Det svarta gick inte bort. Min kollega kallar det för ”nutshands”. Nu är det valnötssäsong. Barnen hjälper sina föräldrar att plocka nötter för att sedan sälja på marknaden. Jag vet inte hur mycket de tjänar på detta. Men det blir väl ändå en liten peng till hushållet. 

Jag vet inte heller till 100 % hur många barn som kommer till förskolan. Det beror på vädret. Om det regnar och är kallt så vill man inte gå ut. Då stannar de hemma, trots att det är skoldag och inte helg. Många barn har svårt att vakna då familjen inte har någon väckarklocka. Det är ett problem, då det alltid blir drop- in i våran lilla grupp. Maria (vår pedagog) brukar ”lägga sig” på biltutan när hon anländer till byn, så att de som inte vaknat hör att nu är det dags! Det finns barn som har berättat att de har hoppat ut genom fönstret, då deras föräldrar inte är vakna och kan låsa upp dörren. För att hjälpa familjerna så har vi delat ut väckarklockor. Då har det blivit något bättre. Dock tar det tid att lära sig hur en väckarklocka fungerar. Föräldrarna är ju analfabeter och kan oftast inte heller siffror …

I den romerby där vi har byggt hygiencentret (ihop med Erikshjälpen) pratar alla ungerska. Det är frustrerande för mig som försökt lära mig rumänska. Jag vet inte riktigt hur jag ska vända mig. För vi är ju i Rumänien där språket är Rumänska, men i vår del av landet så är Ungerska ett dominerande språk. 40 % av de som bor här talar Ungerska då denna delen tillhörde Ungern för 80 år sen. Så hur ska jag förstå barnen när vi är i byn?

Det är tur att jag är bra på att tala med kroppen (det har mammorna sagt om mig ”Camilla du är så bra på att ”prata” med din kropp.”) Man lär sig ju också vissa uttryck som återkommer som nej, ja, godmorgon, tack, hejdå osv Men ibland blir jag så frustrerad då jag inte kan prata med barnen. Som tur är så är målet att dessa barn ska lära sig rumänska. Varje dag har Maria en genomgång över basic ord i rumänska. Bra för mig. Då får ju jag också en lektion. Win, win. Man får vara om sig och kring sig. 

Idag är det 100:e bloggen jag skriver. Jag har hållit på att skriva sen januari 2021. Det är inte klokt vad tiden går fort. Och så många ni är som läser! Vi har sedan start haft 22 000 läsare. Ja, ni är förstås samma många gånger, men ändå! Det är så roligt att ni fortfarande är med på vår resa. Den 21 oktober har vi varit i Rumänien i två år. Vi har kontrakt till slutet av 2024, men sen vet vi inte mer. För det är ju så mycket som man inte vet.

Ingen av oss vet ju något om morgondagen. ”Morgondagen vet du inget om.. men dagen idag den har vi”. Ja, det kan man läsa i en känd vers skriven av okänd. Versen fortsätter; ” Använd dig av det: IDAG kan du glädja någon. IDAG kan du hjälpa någon annan. Dagen idag är en märklig dag. DEN ÄR DIN! ”.

Vi väljer att leva idag - för imorgon är en annan dag.