Tankar i november

Vi har faktiskt varit hemma i Sverige några dagar. Vi passade på när det var höstlov här. Speciellt för mig (Camilla) har det varit svårare att släppa längtan efter barn och familj den här hösten. Ett av våra barnbarn är bara 6 månader. Det är inte lika lätt att träffa ett så litet barn på FaceTime. Det är verkligen inte det. Så vi tog av våra besparingar och åkte hem. Det finns alltid billiga flyg när man reser utan bagage. Tänk vad några dagar gör. Nu är min ”kärlekstank” fylld igen. Att få vara med  barnbarnen, ett och ett, det är så värdefullt! 

När vi kom tillbaks hit så var det åter dags att ta emot besök. Då kom delar av styrelsen, Lars och Barbro samt ytterligare en man. Denna man kom enbart för att se över våra värmepumpar! 

Anders var glad över att få hjälp. Det finns 15 värmepumpar placerade i hus som vi har i organisationen. När höstkylan kom fick Anders åka runt och sätta på värmen. Det gjorde han med vägledning via mobil av denne man. Då de upptäckte att vissa pumpar behöver servas, så erbjöd mannen sig att komma hit! Vi har ordnat så fler har kunnat vara med och lära sig pumparna. Tänk vad det är ”guld” med alla svenskar som kommer hit och ger av sin kunskap och tid. 

Igår hade vi styrelsemöte i FCE. Styrelsen här består av FCE:s ledning samt representanter från Sverige (repr från EFI- fadders styrelse samt från EFI second hand). Jag och Anders är adjungerande. Det betyder att vi får sitta med och lyssna. Det är viktigt i tjänsten att veta hur ledningen tänker och planerar. Dagligdags är vi ju en del av ledningsteamet så vi har förstås redan pratat om hur vi tänker oss FCE och det arbete vi står i här. Vi har idel bra människor omkring oss och det är vi så tacksamma för. 

Idag fortsätter mötet. Vi ber att Gud ska fortsätta hålla sin hand över det som startade för 33 år sedan. Det är en svindlande tanke att tänka att organisationen har funnits i så många år. FCE:s anställda är verkligen (enligt mig) de bästa! Jag är så fascinerad över hur man har hittat så många bra människor som placerats på rätt plats. 

Häromdagen läste jag en tanke skriven av Tomas Sjödin. Han refererade till bibelordet i Markus 4:30-32. Tanken om att sätta frö. Ett litet frö som växer och blir ett stort träd (exempel en tall), ett träd som kan härbärgera en jätte stor örn! 

Allt vi gör startar i det lilla; i mötet mellan människor, i det vardagliga samtalet eller när vi möter behov som vi ser i vår vardag. ”I det lilla kan något stort växa fram”.  

Tomas Sjödin skriver ”att det är lättare att se undret om man lägger det lilla fröer bredvid den stora fågeln. Då ser man att skillnaden mellan dem är enorm”. Tänk vad som händer när vi bestämmer oss för att sprida lite kärlek, medmänsklighet och värme”. Den blir bara större ju mer vi delar med oss!