The reason for the season

”Vilka ”stirriga veckor” vi haft i december”. Så hade min mamma sagt om hon hade varit med oss nu (RIP mamma).  Mamma hade alltid ”100 järn i elden”. Hon var välplanerad och visste hur man gör för att vardagen ska bli fest. 

Jag märker ju äldre jag blir, hur jag mer o mer blir lik min mor. Eftersom hon inte är med oss i livet längre så är det förstås en ära! 

Jag minns ”hur hon stirrade” när jag och Anders skulle gifta oss. Min frisör ”klädde mig” hemma hos mina föräldrar och precis innan vi skulle åka till kyrkan så sprang min mamma runt och vattnade blommorna! Jag minns att jag frågade henne; ”vad gör du?” ”Jag stirrar” sa hon och vi skrattade tillsammans. 

Att ”stirra” är något jag ärvt från min mor. Ett bra sätt att hålla fokus på det som ska göras. Du kanske tänker ”att nu har hon fått det om bakfoten” för ”att stirra” är väl ”när man beter sig hysteriskt och ogenomtänkt på grund av jäkt eller stress”? Ja, kanske det. Men det är också att besitta förmågan att lite då och då avbryta det man håller på med och för att en stund göra något helt annat som tex att vattna blommor! Det blir en paus som ger ny kraft till att ”orka” stressa vidare. Det är en bra taktik så här i juletid! 

Igår hade vi ”öppet” i depån för att dela ut julklappar till bla unga vuxna (de som har vuxit upp i organisationen - som nu har egna boende). Jag hade köpt suc (sötdricka) som  serverades till lite svenska pepparkakor. De blev så glada över lite svenskt julfika. Det var något som de kände igen från förr. 

Tidigare på förmiddagen var  jag en sväng i Romerbyn för att säga hej till barnen innan vi åker hem till Sverige på lite julledighet. Jag älskar att va med dessa små goa barn. Så fort de ser mig i dörren så kommer de springandes o ger mig en stor stor ”gruppkram”. Jag och en av flickorna hälsar alltid med att ”peka på näsan” och säga pip! Nu har hennes lillasyster också börjat med det. Så gulligt!

De minsta barnen hade svårt att sitta stilla på lektionen igår. Jag vet inte hur många gånger jag lyfte upp en liten kille från golvet när det var dags att göra dagens skoluppgift. Det är tydligt att det är dags för lite jullov nu. Barnen har så mycket myror i brallan så de behöver en lite paus. Det är extra  spännande då de vet att de ska få ännu en julklapp innan jullovet. ”Mos Cracion” kommer på torsdag!     

Annars blir det nog inte så mycket julfirande för dem där hemma. De kommer från knapra förhållande där det aldrig står så mycket mat på bordet. I dagens soppa som vi serverades i skolan låg det några frikadeller. De fick en var. Det är nog det närmaste jul- 

köttbullen de här barnen kommer i år. 

Idag har solen lyst från en klarblå himmel här i Marghita. Det är som att staden vill tala om för oss ”hur mycket den uppskattar att vi bor här”. Det är ömsesidigt. Vi trivs bra. Fast nu längtar vi allt hem till den svenska julen. Till barn och barnbarn som vi ska fira  tillsammans med. 

Vi kommer att ta en liten paus från bloggandet. Håll utkik efter helgerna då syns vi här igen. 

Vi önskar Er alla en God Jul och ett gott nytt år. Glöm inte att det är Jesus som är ”the reason for the season”

Jag citerar från bibeln Joh 3:16

”Ty så älskade Gud världen att han gav den sin son. För att var och en som tror på honom inte ska gå under, utan ha ett evigt liv” ❤️