Och så var det språket

Väldigt ofta får vi frågan: ”hur det går med språket?” Det är verkligen inte lätt att lära sig språk i vår ålder. Vi har snart bott här i 4 år. Från start var det uppförsbacke.  

För det började med sträng pandemi. Då menar jag verkligen sträng. Här i Rumänien var du tvungen att bära munskydd både inne och ute. Ifall polisen skulle komma på dej, så fick du böta på plats. Ja, det var verkligen en pärs under pandemin. Jag minns att jag försökte prata under munskyddet när jag var och handlade. Men slutade rätt snart med det då inte en människa kunde höra vad man sa. 

Sen i februari 2022 så blev vårt gästhus ett transithem för Ukrainare på flykt från kriget. Under 6 veckor fick vi härbärgera 250 människor som sökte vila för en natt på väg ut i Europa. Då var det google - translate som gällde. Vi pratade in på svenska och så spelade mobilen upp det på ryska. Under ett år hade vi ukrainare i gästhuset. Då fanns det varken tid eller möjlighet att lära rumänska. 

Samtidigt fick vi träna väldigt mycket på vår engelska. De vi jobbade närmast då - talade engelska, så efter två år upptäckte jag (Camilla) att jag nästan tänkte på engelska. 

Och då ska man veta att vi från början tyckte att engelska var jobbigt. Det var väldigt nyttigt att utmanas att prata som vi fick göra här då.

Jag (Camilla) hade verkligen som mål att lära mig tala rumänska. Döm om vår förvåning när vi upptäckte att 40 % av de som bor i denna delen av Rumänien pratar Ungerska. Vi bor 4 mil från den ungerska gränsen och fram till andra världskrigets slut så tillhörde denna delen av Rumänien Ungern. De sista åren har vi märkt att det har ”poppat upp” butiker som är 100% ungerska och skolor där man bara pratar ungerska. Så när man går in i en butik och tänker ”nu tar vi det här på rumänska” (en lärare jag hade sa att jag skulle öva innan på hur jag skulle säga) så svarar butiksbiträdet på ungerska. Vad irriterad man blir. Det är verkligen inte lätt att lära sig rumänska här. 

Även de vi möter i jobbet talar ungerska. Den Romerby som vi jobbar i har ungerska som språk, även barnen på afterschool. Så ett viktigt kriterier när man anställer pedagoger är att de ska tala både rumänska och ungerska. 

Jag (Camilla) som tycker om att studera har gått en kurs på distans/web. Det var inte den bästa kurs jag gått. Man fick välja om man ville ”vara i bild” eller inte. Alla valde att sitta utan bild,  så knäppt. Man måste väl se varandra när man läser språk? Läraren frågade ”vem vill läsa ?” Det var alltid en kvinna som ”roffade åt sig” och läste allt.  Man borde väl turas om så att alla får träna på att läsa? 

Så jag skaffade mig en privatlärare. Av henne lärde jag mig mycket. Men rumänska är verkligen svårt. Det är ett latinskt språk, väldigt likt italienskan säger dom. Och det viktigast att kunna är att böja verb. Alltså måste du lära dej hur ALLA verb böjs. För när man pratar behöver man inte säga ”han, hon, vi och dom” - böjningen på verbet talar om vem man menar. 

Vi har gjort allt. Tillverkat lappar, spel och tabeller. Vi sitter och tragglar men det är så lite som fastnar. Så för ett år sen ”gjorde jag slut” med min lärare ett tag. Jag (Camilla) gick nästan in i väggen när jag samtidigt som jag arbetar 100 % i FCE försökte lära mig nytt språk. Jag var helt slut. 

Numera jobbar jag med en app i kombination med att leva här. Och det bästa stället att besöka när man vill lära sig rumänska är att gå in till ungdomarna i vårt dagcenter. De är så förstående och hjälpsamma. 

En annan sak som hänt den sista tiden är att personalen här i FCE har lärt sig bättre engelska. Genom att prata med oss så har de tränat och många fler hanterar nu engelskan än när vi kom. Det är en vinst för organisationen som ständigt har besök av folk från andra länder.   

Ja, det går framåt. Idag kan vi göra oss förstådda på rumänska - blandat med några ord engelska och så kroppsspråk förstås! Kvinnorna i romerbyn brukar säga att ”Camilla är en fena på att prata med kroppen”.

Så när du frågar oss ”hur går det med språket?” så svarar vi - ”att det går bra!”. För det mesta är vi riktigt nöjda!